Min långa semester är snart slut och nya jobbet väntar

I juni lämnade jag in mitt examensarbete och fick ett heltidsjobb som jag ska börja på under hösten. Nu har jag varit helt ledig, varken pluggat eller jobbat, i ungefär två månader.

Som jag skrev i inlägget om att testa ledigheten trodde jag att det här kunde vara en bra chans att få ett litet smakprov på hur det skulle kännas att inte jobba och på så sätt slippa en hel del ”måsten” och bokade tider som förknippas med arbetslivet eller studentlivet. Många dagar den här sommaren har jag nästan bara slappat, tränat och varit ute i skog och mark, sådant där som jag tycker om att göra när jag är ledig och får tid till det.

Börjar jag tröttna på det? Absolut inte! Jag skulle väldigt gärna vilja ha det så här året om. Jag kan konstatera att målet med mitt sparande står fast – jag vill ha möjlighet att inte behöva arbeta för pengar och vara så ledig jag själv känner för.

Nu återstår bara en vecka av min obetalda semester. På måndag den 20 augusti börjar jag på mitt livs första heltidsjobb. Jag har inte riktigt hunnit känna mig nervös än, bara förväntansfull.

Den här veckan har jag tänkt att göra till en förberedelsevecka. Jag ska laga matlådor att fylla frysen med, rusta upp cykeln inför pendlingsturer och lära mig lite om sådant jag vet att jag kommer att behöva kunna på jobbet sedan.

När jag startade den här bloggen sommaren 2016 skrev jag om årets fattigaste vecka, ett studentfenomen som infaller i slutet på augusti när man inte har fått lön från sommarjobb än och sitter och väntar på höstterminens första CSN-utbetalning. I år får jag inga sådana pengar, men jag har ungefär 30 000 kr på sparkontot som bara behöver räcka tills jag får en liten lön i september och en stor lön i oktober. Nu ska det börja sparas på allvar – vad kul det ska bli att bygga på aktieportföljen med en heltidslön!

Rejäl påfyllning på sparkontot

Nu i dagarna har mitt bankkonto fyllts på i flera omgångar. Sista CSN-utbetalningen var ju i slutet av maj och min första lön kommer inte förrän i slutet av september, så det är skönt med lite sparkapital att ta av under fyra månader utan inkomst.

Eftersom mitt examensarbete innebar mycket resande och övernattningar sökte jag pengar från en fond och de pengarna kom in på kontot häromdagen. Skatteåterbäringen blev ca 9000 kr. Allt som allt börjar sommaren med ungefär 50 000 kr på sparkontot. Det är ju frestande att handla aktier för dem, men eftersom de ska räcka så länge nu får de aktier jag redan har jobba själva ett tag till.

Det är min sista sommar som fattig student. Jag har lika lite pengar att röra mig med som jag blivit van vid, men betydligt mer tid den här sommaren.

De senaste dagarna har jag presenterat examensarbetet och opponerat på andras. Examinatorn har sagt att det räcker med att ändra några småsaker i rapporten – det borde inte ta mer än en dag, sedan kan han förhoppningsvis godkänna den. Det betyder att efter måndag börjar min sommar på riktigt, med den här helgen som en liten mjukstart.

Ikväll ska min och sambons familjer komma över och fira att vi går ut skolan båda två. Vi har köpt massor av mat och dryck och jag noterade att vi slog rekord både i mataffären och på Systembolaget. 1129 kr på mat och 726 kr på alkohol har vi aldrig handlat vid ett tillfälle förut. Det är betydligt mer än vad jag levde på de första månaderna i min egna lägenhet. Visst kände jag mig som en kung på bussen hem med påsar och ryggsäckar fulla med honungsmelon, brieost och lådvin. Det är kul att slösa ibland. 🙂

Melon, Frukt, Power

Slut på svenska utdelningar för i vår

I förmiddags plingade min telefon till – jag hade fått 553 kr i utdelning från Kinnevik. En riktigt fin liten summa att handla svenska aktier för. Eftersom Avanzas minimicourtage för min del ligger på 1 kr, med rörligt courtage 0,25 %, handlar jag gärna i intervallet 400-600 kr. Det blev ett inköp av 3 st Industrivärden C som kommer att generera ytterligare 16:50 kr varje år åt mig framöver, eller 1:38 kr i månaden. Många bäckar små!

Utdelningar 2016-2018

I diagrammet syns mina utdelningar månad för månad sedan mars 2016. Anledningen till att maj blivit en ”sämre” utdelningsmånad är för att jag 2016 ägde Ratos som gav en fin utdelning men som jag sedan sålde. 2017 ägde jag H&M, som gav en nästan lika fin utdelning men de aktierna sålde jag också. Visst är ”köp och behåll” ofta en bra filosofi men jag ville inte behålla bolag som jag tror skulle få svårt att vända skutan till framgång på många år. Pengarna från dessa försäljningar har mestadels gått till amerikanska aktier vilket ger ett jämnare utdelningsflöde. Nu väntar en lugnare utdelningstakt under försommaren med småskvättar från JNJ, Emerson Electric och 3M.

Att inte bidra till samhället

Jag fortsätter med inspirationen från förra inlägget. I TV-programmet Malou efter tio har Malout bjudit in Eric Skopal (med bloggen Bli ekonomiskt oberoende) som sparar ihop pengar för att en dag kunna leva på avkastningen. Malou drar upp en frågeställning som nog är syftad att ställa Eric mot väggen.

”Ni kanske har mött folk som blir provocerade av att – om man slutar jobba och inte betalar skatt i den utsträckning man gjort tidigare, då bidrar man heller inte till välfärden.”

Erics svar blir att han och hans fru förhoppningsvis kan starta verksamheter inom sina egna intressen, och på så vis göra vinst och betala skatt den vägen istället.

Det här tankesättet gör mig en smula provocerad. För det första: samhället och välfärden skulle må mycket bättre om fler gjorde som Eric. Om folk istället för att leva ur hand i mun sparade ihop till en buffert, skulle man slippa tigga pengar av det offentliga eller ta snabblån som staten sedan måste gå in och täcka när de inte kan betalas. Enligt docent Richard Ahlström vid Malmö Universitet kostar skuldsatta människor samhället 200 miljarder kronor varje år. (länk till betalartikel)

För det andra: Eric och hand fru har betalat lika mycket skatt på sina intjänade pengar som alla andra med samma inkomstnivå. Att staten tar pengar en gång till, vare sig det är via moms på konsumtion eller schablonskatt på värdepapper, gäller också för båda grupper. Att Eric Skopal och vi andra aktiesparare bidrar med aktiekapital till företagen ger dem större utrymme att expandera, driva sin verksamhet, anställa folk och effektivisera sin produktion. Det leder till bättre produkter och lägre priser, något som vi alla tjänar på.

Folk verkar ha fastnat i tanken att det enda bra företag bidrar med här i världen är att betala skatt till det allmänna. En socialistisk och obildad tanke.

För det tredje: jag tycker inte att Eric och hans fru har någon skyldighet att stanna kvar i arbetslivet och jobba så mycket de bara kan bara för att hjälpa samhället så mycket som möjligt. Vill de spara klokt för att kunna leva på avkastningen tidigt i livet är de fullt fria att göra det. Min plan är att göra precis samma sak.

Psykolog varnar för ekonomisk frihet

För ett tag sedan sändes ett inslag i programmet Malou efter tio, där Eric Skopal (som driver bloggen Bli ekonomiskt oberoende) fick berätta om sin och sin frus dröm att spara ihop ett antal miljoner för att kunna leva på avkastningen. En dröm som ju många, inklusive jag själv, delar.

Delen av programmet där Eric sitter ensam med Malou och berättar om sin dröm är inte riktigt lika intressant – de flesta av oss har koll på aktiesparande och framtida möjligheter – som när de lite senare i programmet tar in psykologen Egil Linge.

Egil berättar att han har mött många människor med dessa drömmar och att det är något av en trend som dykt upp de senaste 2-3 åren. Den tidigare ”trenden” var att genom speciella avtal kunna plocka ut tjänstepension tidigare för att gå i pension vid 45 eller 50. Hos många människor han träffade fanns ofta inte någon riktig plan, folk tyckte bara att det var skönt att vara ledig och åkte iväg någonstans.

”Många berättade att det blev olidligt, de hamnade i nedstämdhet och depressioner, för det fanns ingenting att göra. Det blev monotont alltihop. För en del blev det alldeles för mycket förtäring av alkohol.”

Eric förklarar att han inte har tänkt åka till en ö och leva på kokosnötter, utan det handlar mer om att få balans i livet. Kanske fortsätta jobba deltid och bo kvar på samma ställe, men kunna lägga mer tid på egna intressen och hobbies.

Psykologen säger att Eric lär få svårt att sluta spara när målet är uppnått, eftersom det då har blivit ett invant beteende. Dessutom ger jobb ofta en mening, även om man inte alltid tycker om dem. Han varnar också för att många som slutar jobba tappar sitt sociala nätverk.

Eric Skopal och hans fru verkar ha tänkt igenom sin framtid mer än dessa olyckliga människor som psykologen Egil har pratat med, och det verkar också Egil hålla med om. Men det här klippet väcker många tankar hos mig. Är det så att vi som sparar pengar för att vinna frihet i framtiden inbillar oss att livet ska bli bättre framöver och därför glömmer att njuta av det vi har nu? Jagar vi lyckan på fel sätt?

Nu har jag maxat studielånet

På fredag kommer min sista CSN-utbetalning. När jag började studera på högskolan för snart fem år sedan var det ingen tvekan om att jag skulle ta så mycket studielån och studiebidrag jag kunde.

Jag var visserligen sparsam, det har jag alltid varit till viss del, men inte lika intresserad av investeringar och värdepapper på den tiden som idag. Men  även om jag bodde hemma hos mina föräldrar under det första året på högskolan sa de att det var klokt att ta ut fullt studielån och föra över en summa pengar till fondsparande varje månad. De pengarna skulle till exempel kunna bli kontantinsats till en bostad efter studierna, och det var ju alltid bra att ha ett sparkapital oavsett.

Den här synen på studielånet har jag tyvärr inte stött på bland så många andra studenter. De jag har pratat med om CSN kan delas in i två grupper:

  • De som inte tänker så mycket på sin ekonomiska framtid, maxar studielånet och reser eller super upp pengarna
  • De som absolut inte vill skuldsätta sig mer än nödvändigt, snålar och undviker att ta lån i så stor utsträckning de kan

Jag är övertygad om att alla som läser den här bloggen håller med mig om hur dumt det är att tänka som den första gruppen, men det andra tankesättet är inte så klokt det heller. Studielånet är utan tvekan det billigaste lån man någonsin kommer att få. Räntan är löjligt låg eftersom lånet är skattesubventionerat.

När jag fick upp ögonen för aktier och fonder 2014 hade jag redan ett sparkapital, lite redan från gymnasietiden men det mesta efter att ha fört över 3-4000 kr/månaden i SEB:s fonder från föregående år. När jag insåg hur hög avgiften var och hur stor skada det gör på kapitalet på lång sikt var det en härlig känsla att sälja av skiten och investera i billiga fonder och aktier till lågt courtage istället.

Utbetalningen på fredag är hälften än normalt eftersom bara första delen av juni tillhör läsåret. Sedan får jag inga mer pengar från CSN – det är snart dags att börja betala tillbaka skulden. Efter att inkasserat drygt 5000 kronor kommer min totala skuld att uppgå till nästan 350 000 kr. Det är en ofantligt stor summa pengar, men jag har också sparat ihop ungefär 275 000 kr i aktier. Det kommer att bli mycket mer i framtiden, och snart kommer pengarna att komma från min lön och inte lån.

Jag har fått ett heltidsjobb!

Efter ett långt blogguppehåll känns det kul att bryta tystnaden med en god nyhet. Efter ett antal ansökningar, intervjuer och olika tester har jag fått ett erbjudande om en heltidstjänst på ett stabilt företag. Jag tror att jobbet kommer att passa min personlighet bra och jag ser fram emot att få bidra med vad jag kan till industrin och få betalt för det. I eftermiddag åker jag dit och skriver under anställningsavtalet.

Det är väldigt skönt att ha fixat jobb redan innan examensbeviset har landat. I sommar kan jag se fram emot över två månaders ledighet. Inga tentor, inget exjobb, inget jobbsökande. Bara tid för mig själv och mina närmaste. Något mer välbehövt efter fem års pluggande kan jag inte tänka mig. Och sedan kan jag börja jobba i slutet av augusti. Bidra till industrin på ett sätt jag tycker är kul och få betalt för det.

Just pengarna är ju av intresse på en blogg som till stor del handlar om privatekonomi. Jag räknade ut vad jag får ut efter skatt och sociala avgifter, och det blir en bra bit mer än dubbelt så mycket som hittills har ramlat in på kontot varje månad. Då har dessutom största delen har varit studielån som jag en dag måste betala tillbaka.

Den här vårterminen har jag skrivit exjobb. När jag satt där på företaget och pratade med en gammal räv som hade varit med i många år sa han att han tydligt mindes den dagen hans första heltidslön kom in på kontot efter många års studier. ”Det var fantastiskt att ha en så fet lön när man fortfarande hade utgifter som en student”, sa han. ”Jag kunde liksom gå och köpa någon svindyr teknikpryl som jag hade dreglat över i månader – och ändå ha en massa tusenlappar över!”

Han är inte den förste som antytt att det är någon slags naturlag att utgifterna ökar i perfekt relation till inkomsterna. I ett inlägg från förra sommaren berättade jag om en arbetskamrat på sommarjobbet med samma uppfattning. ”Det är lätt att leva som en kyrkråtta när man är student, men vänta bara tills man börjar tjäna pengar på allvar”, förklarade hon.

Min första lön ska inte slösas upp, i hopp om något lyckorus efter att ha spenderat den på teknikprylar. Mitt lyckorus ska komma från att se värdet på min portfölj och mina utdelningar öka i en takt jag aldrig sett tidigare. Ett stort steg närmare ekonomisk frihet.

 

Årssammanfattning 2017 (och bloggpaus)

Som ni säkert har märkt har jag tagit en liten paus från bloggandet. Det kändes inte riktigt motiverande för stunden och jag har ingen lust att blogga av rent tvång. Så kan det gå.

Jag tänkte ändå skriva ihop en årssammanfattning nu när nyårsafton närmar sig. 2017 har varit ett hektiskt år, men det känns som om det mesta har gått åt rätt håll.

Aktieportföljen har i skrivande stund uppnått ett marknadsvärde av 276 012 kr. Långsamt, långsamt går det – men förhoppningsvis är det sista året som jag sparar pengar från en studentbudget. Det är ju sista året på min utbildning och snart dags att jobba och tjäna pengar på heltid.

I ett inlägg där jag ställde frågan huruvida H&M är på väg att bli ett nytt Facit sa jag att jag skulle behålla aktierna året ut, och sedan ta beslut om dem. Nu ser det allt annat än ljust ut för H&M, och jag har ingen lust att låta denna surdeg dra ner min portfölj längre. Jag sålde av alla aktier häromdagen och fyllde istället på i Kinnevik, Hemfosa, Lundbergföretagen, Investor och Industrivärden. Portföljens direktavkastning tog ett skutt neråt, men det bryr jag mig inte så mycket om. Det viktiga är att äga bra och stabila företag. Nu delar portföljens företag ut 622 kr i snitt varje månad.

Under 2017 håvade jag totalt in 7506 kr i utdelningar.

Månadsinkomst från utdelningar.png

Lite kort om löpträningen: första halvan av 2017 löptränade jag mer än jag någonsin tidigare gjort, och det var en fantastisk känsla. Att springa är något av det bästa jag vet.

i september skadade jag mig. Jag trodde att jag hade läget under kontroll, men det visade sig att jag hade ökat träningsdosen fortare än vad kroppen klarade av. Nu springer jag korta sträckor, styrketränar på gymmet och håller uppe konditionen så gott jag kan på crosstrainer och i stakmaskin.

Det är inte roligt, men det är som det är. 2018 blir året då jag kommer tillbaka som en starkare och snabbare löpare än någonsin. I en hållbar takt den här gången.

2018 blir nog ett spännande år. Jag tar förhoppningsvis civilingenjörsexamen, sambon och jag flyttar till en större och bättre lägenhet, allt förändras men vi vet inte hur ännu.

Då var årssammanfattningen skriven och det är snart dags att skåla in det nya året. Hoppas att alla läsare får en härlig avslutning på 2017! Jag fortsätter ta en liten paus med den här bloggen, men jag kommer tillbaka när jag har lust. Gott nytt år!

96 kr kvar till förra året

Idag var jag inne på Avanza och upptäckte en trevlig sak bland utdelningsstaplarna. Mina totala utdelningar för 2017 börjar närma sig förra årets.

utdelningsjämförelse.png

Det är bara 96 kronor kvar till förra årets utdelningar. Visst borde det ha uppnåtts mycket tidigare, eftersom pengamaskinen ska byggas mycket större och jag vill inte hinna dö innan den börjar generera pengar på allvar. Men förra året ägde jag bolag med högre direktavkastning, till exempel Ratos. Jag sålde av dem ett tag efter den stora vårutdelningen och köpte lite snålare bolag som t.ex. Lundbergföretagen.

Under årets sista månad får jag utdelningar från fyra bolag: Coca-Cola, JNJ, Emerson Electric samt 3M. Om innehaven och utdelningarna inte förändras kommer december att bjuda på mellan 500 och 600 kronor. Ingen stor ökning, men portföljens stora tillväxtperiod har egentligen inte startat än.

Utdelningar och Black Friday

I fredags plingade det till i portföljen. Procter & Gamble delade ut 162 kronor, Colgate-Palmolive 94 kronor och H&M 335 kronor. Nästan 600 kronor in på en enda dag! Tänk om man hade mer pengar som jobbade åt en. Det härliga är att det bara är att vänta, så växer de förhoppningsvis ännu mer.

Det har legat några slantar och skvalpat på min kapitalförsäkring med utländska aktier ett tag. Det är inte mycket mening med att handla amerikanska aktier för mindre än 400 dollar, eftersom courtaget då blir onödigt högt. Nu har jag bara 2 500 kr tillgängligt för köp på det kontot, så jag får vänta in fler utdelningar innan jag kan köpa något. Pengar som sätts in på Avanza hamnar just nu på ISK:t för svenska aktier eftersom det är obalans mellan dem och jag vill vikta upp de svenska innehaven lite.

Men kanske får jag trycka på köpknappen utan att behöva vänta särskilt mycket längre. Förra året bjöd Avanza på courtaget vid handel med amerikanska aktier när det var Black Friday. Black Friday ett kommersiellt jippo som jag inte har något till övers för, eftersom jag hatar att shoppa och slösa pengar på onödiga prylar. Men när jag kan handla aktier gratis är det ju inte direkt så att jag klagar på det. Vi får hoppas att Avanza är lika generösa på årets svarta fredag, så kan vi fira in helgen med att shoppa amerikanska aktier. Jag tänker fylla på i Emerson Electric.