Hur mycket behöver man ha på sparkontot?

Om en vecka kommer något jag sett fram emot länge – min första riktiga heltidslön! Jag hoppades kunna köpa rejält med aktier för en del av pengarna, men nu ser det faktiskt ut som om sparandet behöver gå till mitt buffertkonto i första hand. Efter ca fyra månader utan någon inkomst börjar det där kontot gapa allt tommare.

Många som sparar i aktier och drömmer om att bli rika och fria känner nog igen sig i känslan av att inte vilja ha mer pengar på sparkontot än absolut nödvändigt. Alla andra pengar ska investeras så att de snabbt kan generera mer pengar. Men hur mycket är nödvändigt att ha på sitt buffertkonto?

Sedan jag flyttade hemifrån har jag bara bott i hyresrätt. Det innebär ju att om t.ex. kylskåpet eller toaletten går sönder ligger ansvaret på hyresvärden att fixa det. Om man bor i bostadsrätt eller eget hus behöver man hosta upp dessa pengar ur egen ficka och måste alltså ta höjd för sådana utgifter.

Än så länge har jag klarat mig utan att äga en bil. Jag är säker på att en bil är en stor potentiell källa till oväntade utgifter. Även om man har koll på vad försäkring, bränsle och parkering kostar kan ju något i bilen gå sönder och verkstadsbesök är inte billiga.

Barn kostar mycket pengar varje månad och kan också innebära stora oväntade utgifter på alla möjliga (otrevliga) sätt. Just nu är jag glad att jag inte har några barn och det spar ju en hel del pengar.

Sammanfattningsvis har jag inte så stort behov av att ha en massa pengar liggande på sparkontot. Av princip gillar jag att ha i alla fall 20 000 kr där, men under de senaste fyra-fem åren har jag aldrig råkat ut för någon oväntad utgift som varit tillnärmelsevis så stor. Det har egentligen varit till störst nytta under början av sommaren när jag som student stått utan inkomst.

Hur mycket tycker du är rimligt att ha liggande för oväntade utgifter? Vad har du för livssituation och hur spelar det in?

 

18 reaktioner på ”Hur mycket behöver man ha på sparkontot?

  1. Svårt att svara på generellt, det varierar så otroligt mycket beroende på livssituation. Över t.ex. 50 000:- är nog egentligen inte många som behöver. Ganska få utgifter är så akuta att man behöver pengar samma eller nästa dag, och då kanske det finns bättre ställen att förvara pengar än sparkontot.

    Gilla

    1. Det varierar naturligtvis mycket, det var därför jag tänkte att det kunde vara intressant att få höra tankar från folk i olika livssituationer. Jag håller med dig, känner man att man behöver mer än 50 000 kr för plötsliga utgifter lever man nog ett ekonomiskt osäkert liv, nästan oavsett hur stor ens förmögenhet är.

      Gilla

  2. Det beror ju förstås på vilken situation man har, jag bor i bostadsrätt och precis renoverat 2 badrum/Toalett för 200 kkr som jag sparat ihop. Dessutom har jag 2 barn som snart lämnar boet och ska köpa en bostadsrätt, och utan snäll pappa så kommer de inte få ihop första 15%… Så det behöver jag också ha på sparkontot

    Gilla

    1. I ditt fall handlar verkar det ju handla om planerade, genomtänkta utgifter. Visst kan man behöva ha mycket pengar på sparkontot om ens barn ska kunna ta bostadslån, till exempel. Den situationen går ju inte riktigt att jämföra med när ens jacka går sönder och man behöver köpa en ny.

      Gilla

  3. Min nuvarande situation är att barnen är utflugna, jag bor I villa och har relativt låga kostnader.
    Jag resonerar som så att under de senaste 7-8 åren har det inte inträffat någonting som har kostat över 10 000:- I oväntad utgift.
    Normalt har jag max 15 000 på mitt vanliga sparkonto och ungefär lika mycket på en nischbank att tillgå på ett arbetsdygn. Jag känner mig bekväm med detta och allt utöver detta investerar jag på börsen. Jag har svårt för att se varför jag skulle ha 50 000 eller mer i plånboken.
    Skulle det av någon outgrundlig anledning skita sig och jag skulle behöva mer än 30 000 på ett bräde så får jag väl sälja lite aktier /fonder. Några månader senare har jag ändå sparat ifatt detta. Jag är kanske lite fatalist men sån är jag.

    Gilla

    1. Vi har lite olika boendesituation men verkar ha väldigt liknande tankar kring detta.

      Det är viktigt att hitta en balans mellan att inte låta pengarna ligga och skräpa och samtidigt vara förberedd för saker som kan hända i framtiden. Som du säger, har man aktier kan man ju i värsta fall sälja av lite och ha pengarna inom något dygn om det vill sig så illa.

      Gilla

  4. Jag ligger kring 10.000 och har ett liknande liv som du, det vill säga hyresrätt, inga barn, ingen bil.

    Det dyraste jag äger som skulle kunna gå sönder relativt snart är min bärbara dator (Macbook från 2010, så börjar nog snart sjunga på sista versen), och den dagen den ger upp vill jag såklart utan större hack i kurvan kunna skaffa mig en ny.

    Hade jag däremot bott i hus med barn och bil och dessutom slutat jobba, då hade jag velat ha ganska mycket pengar i en buffert. Men hur stor får ju givetvis beräknas fram efter ens förutsättningar.

    /Frilosofen

    Gilla

    1. Min dator börjar också bli till åren, den är från 2013, men nu när jag jobbar heltid använder jag den knappt på vardagarna alls. Om den gick sönder skulle jag nog klara mig med en ganska billig dator.

      På tal om hur stort buffertsparande man ska ha när man ”går i pension” för att leva på kapitalinkomster finns det ju folk som förespråkar att man ska lägga t.ex. utdelningarna från ett helt år på ett konto som man får använda först nästa år. Man konsumerar alltså förra årets avkastning och rör inte den nuvarande. Då har man alltid ett års trygghet att justera sin plan om det skulle gå illa på börsen eller så. Jag tycker att det verkar ganska klokt.

      Gilla

    1. Det låter som en saftig krigskassa. Mycket riktigt räcker ju tre månadslöner betydligt längre än tre månader om man har en så hög sparkvot som ni. Då kan man sova ganska gott om natten.

      Gilla

  5. 0 för oförutsett på kontot. Löser det med kredit, eller nästa lön, ifall det skulle behövas. Har aldrig hittills behövts.
    sidlinje.blogspot.se

    Gilla

  6. Misstänker att jag är en outlier, men jag har cirka kvartsmiljonen på ”sparkonto” (man kan också kalla det för krigskassa). Orsaken är dels en relativt negativ syn på börsen för närvarande, men också att resten av tillgångarna är i onoterade bolag (som därmed är väldigt illikvida).

    Gilla

    1. Du är tveklöst en outlier i samhället i alla fall, och till och med i mitt kommentarsfält 🙂 Det är nästan lika mycket pengar som jag har sparat totalt.

      Intressant med så stor spridning på krigskassornas storlek. Folk har verkligen olika syn på hur mycket pengar man känner sig nöjd med att ha i likvida medel.

      Gilla

  7. Läste någonstans (kommer inte ihåg vart) att det sannolikt kan vara lönsamt att låna till oförutsedda utgifter i stället för att ligga med likvider i väntan på något som kanske inte inträffar. Beroende på börsens utveckling osv. Korta lån, som kan lösa plötsligt behov som sedan betalas tillbaka snabbt. Det är väl bara att räkna för att se hur det faller ut. Sannolikheten för en utgift får en höfta. HR utan barn å bil minskar sannolikheten.

    Annars tror jag att det finns en hygienfaktor i hur mycket resurser som finns på kontot. Själv har jag just nu 12% av tillgångarna på SBAB-sparkonto, vilket utgör en årsinkomst efter skatt. Dels krigskassa, men det får mig att känna mig trygg. Räknar jag på det är det korkat, men trygghet är något jag värdesätter.

    Gilla

    1. Det du har läst kan säkert vara sant i de flesta fall. Man får både räkna på sannolikheten för plötsliga utgifter och dessutom känna efter hur man ställer sig till ekonomisk risk. Det är ju väldigt individuellt, vissa undviker ju att ta även de mest förmånliga lån av ren princip.

      Jag känner mig ganska trygg i att i absolut värsta fall kunna sälja av hela mitt aktiekapital och ha pengarna tillgängliga inom något dygn. Mer lösa än så behöver de inte ligga i mitt fall.

      Gilla

  8. Nästan skämskudde på detta men jag har ca 700 K på ett sparkonto med 0,75% ränta. Jag fixar inte detta med Avanza, aktier, fonder och börsen.
    Jag förstår att jag nästan förlorar pengar på detta sätt men det får vara så.

    Gilla

    1. Om du behöver använda pengarna inom några år, till exempel till ett husköp, är det nog klokast att ha dem på ett sparkonto. Om de ska sparas på längre sikt än några år är det som du inser dumt att inte investera dem i något med chans till avkastning. Du har ju gott om tid att läsa på, man behöver inte ha bråttom när det gäller pengar och investeringar 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s