Drömmar om guldsmycken och lyxhotell

Min sambo och jag har olika sätt att se på fönstershopping och drömmar om att resa.

När nyheten om min lediga sommar kom upp började vi prata om att resa någonstans i sommar. Ingen USA-resa på flera veckor som förra året, utan snarare en långhelg i någon europeisk storstad eller så. Hon gick genast in på bokningssajter och tittade vad det fanns för hotell nära stränder och sevärdheter. Det fanns gott om hotell där vi skulle komma undan med en tusenlapp per natt för oss båda, men hon klickade sig in på en massa lyxhotell för 15 000 kr/natt.

Vi har samma åsikt om att bo på sådana hotell – det är att kasta ofantliga summor pengar i sjön – men hon skulle inte boka, bara titta hur fint det var. Hon tycker att det är trevligt att drömma sig bort även om man inte har råd att bo där på riktigt.

Det är samma sak när vi är i stan. Hon vill gärna gå omkring i butikerna och bara titta på vad de har fast vi inte hade tänkt att köpa någonting, även svindyra lyxbutiker. Kanske är det en klassisk gammal filmsituation där kvinnan bara väntar på att mannen spontant ska köpa ett diamanthalsband till henne? 😉 Då har hon nog valt fel man.

Jag tänker oftast att det är ingen idé att drömma om guldsmycken och lyxhotell, för då slösar man bort sitt liv på att gå och längta efter det man inte har istället för att uppskatta det man har. Oftast leder prylköp till att man glömmer bort eller tröttnar på prylen efter ett kort tag, och då var ju pengarna nästan helt kastade i sjön.

Men min sambo är inte slösaktig, tvärtom ekonomisk och bra på att hålla i pengar och tänka långsiktigt med dem. På det sättet passar vi bra ihop. Vi har bara olika sätt att drömma.

Vad tycker ni? Är det bara trevligt att få drömma ibland, eller blir man olycklig av det?

Annonser

2 reaktioner på ”Drömmar om guldsmycken och lyxhotell

  1. Jag tror drömmar är bra och att drömma om det man inte har kan ge näring åt motivationen. Om ni hade tio miljoner, varför inte bo på lyxhotell? Ingen mening att leva som Joakim von Anka och inte få njuta av livet. Då är drömmarna bra. 🙂 Och välkommen tillbaka till bloggandet, kul att se att du är igång igen!

    Gilla

    1. Det är nog sant. Om vi hade tio miljoner skulle vi säkert vilja bo på lyxhotell någon gång och visst kan det hända att vi någon gång i livet når upp i den summan. Samtidigt kanske man vänjer sig vid ökad materiell levnadsstandard och lyxhotellet blir som ett vanligt vandrarhem till slut. Man får göra det till något speciellt och inte något vardagligt.

      Tack för din kommentar och ja, det är kul att blogga igen 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s